Lära sig på förskola

Pedagogisk dokumentation gör barnen delaktiga, synligt lärande för barn, pedagoger och föräldrar. Pedagogisk dokumentation kan betraktas som en motor i en komplex uppgift för att dokumentera, observera och utveckla verksamheten i en förskoleinstitution. Det är tack vare olika typer av dokumentation att läraren delvis lär sig var gruppen är, liksom att studera människor, vilka intressen de uttrycker.

Med denna grund kan läraren förändra miljön, lägga till lämpligt material för att utmana barn och skapa möjligheter för barn antingen på egen hand, tillsammans med kamrater eller tillsammans med lärare. Tal kan vara relaterat till miljöförändringar eller att studera ett vardagligt fenomen närmare, en unik egenskap i förskolans institutioner är att övervaka barnens intressen och utnyttja dem för att rikta intresse för ett specifikt inlärningsobjekt.

Dokumentation gör det möjligt för läraren att bestämma vilka kritiska aspekter barn behöver förstå för att gå vidare i sin mening-information skapas och nya tankar om kunskap skapas, vilket innebär att prestanda och lärande betraktas som två sidor av samma aktivitet och olika tankar och åsikter, rätten till sin egen åsikt, liksom andras rätt till sin åsikt. Mångfalden av barn och barns åsikter används, du lär dig och tillsammans med varandra.

Pedagoger har en vilja att bryta ner strukturer, rutiner och reflektera över vardagen så att verksamheter kan utvecklas till en demokratisk förskola där alla respekteras beroende på deras förutsättningar. Hög kvalitet präglas också av flexibla lösningar, möjligheter för barn och delaktighet samt en godtagbar atmosfär präglad av interaktion, kommunikation och utmaningar.

De använder pedagogiska utvecklingsstrategier och pedagogisk dokumentation för affärsutveckling. M xvirdsj XVI Olsson [6] pekar lära sig på förskola fyra viktiga punkter för att skapa en bra lärmiljö, varav läraren och dokumentationen är två viktiga hörnstenar för att erbjuda goda lärandemöjligheter. Vi kan faktiskt säga att läraren är den viktigaste, eftersom det är läraren som skapar en bra atmosfär genom deras förhållande till barn, barnens åsikter som de har och de strategier som de använder.

Med hjälp av instrumentell pedagogisk dokumentation ser läraren modellerna för barns lärande och kan utifrån detta föreslå planerade eller fånga spontana inlärningssituationer som utmanar barn, bjuda in dem att ta ytterligare ett steg in i deras omedelbara utvecklingszon. En förutsättning för en lärare kan vara förmågan att göra detta, att läraren har de kunskaper som krävs både när det gäller utbildningsstrategier och sätt att dokumentera hur dokumentation sker genom utbildnings-och ämneskunskaper.

Hur barn lär sig och förskolans roll har förändrats [6], och de som arbetar i förskolan behöver möjlighet att fördjupa sina kunskaper så att de kan använda strategier som har visat sig framgångsrika. I Skolinspektionens rapport [7] anges också att OECD-rapporten [15] visade att hög kompetens hos personalen är nära relaterad till läranderesultat hos barn.

Vi lärare kan hjälpa barn med ett rikt ordförråd genom att kommentera saker och ringa upp så många saker i grannskapet som möjligt. Du måste höra orden många gånger för att lära dig dem, och barn måste också komma åt olika ord för samma sak. Vi kan ta våra egna bilder och producera olika typer av spel med saker som behövs för att barnen ska få orden. Det mest effektiva språkinlärningen är när ord är kopplade till rätt miljö.

Om du till exempel vill förstå vad begreppet kök betyder är det lära sig på förskola att vara där och använda riktiga saker, inte bara bilder. När barn befinner sig i en känd miljö, känner sig bekväma med situationen och stöds av en lärare de känner, de förstår och kan hantera mycket, och detta gynnar språkutvecklingen. Arbetssättet som främjar språkutveckling är inte bara att göra speciella saker utan också att använda alla aktiviteter som utförs i förskolan på ett genomtänkt sätt.

Lärare bör tänka igenom aktiviteter och förbereda barn för vad som kommer att hända så att alla barn är på samma nivå före lektionen. Om gruppen till exempel måste gå till skogen kan du visa ett foto från just den skogen så att även de som inte förstod Svenska helt förstår vart du ska. Det handlar om att ge alla samma förutsättningar som möjligt. Ett spel är en språkutvecklingsaktivitet som ger Dig möjlighet att prata och informera varandra.

Samtidigt utvecklar han sociala förmågor. I roller använder barn ett språk som är anpassat till den specifika roll de spelar och hjälper till att utveckla och nyansera sitt ordförråd. Barn övar också på att lyssna, vilket är en viktig del av språkutvecklingen. Som pedagog är det en stor fördel att vara med och bidra till att göra spelet pedagogiskt, och vi behöver skapa goda förutsättningar för rollspel.Spelet måste också Näras genom en rik upplevelse som därefter kan förkroppsligas och bearbetas i spelet.

Detta borde inte innebära många olika upplevelser, utan snarare många besök i samma miljö för att fördjupa upplevelsen och få nya perspektiv som kräver nya uttryck. Så här utvecklar barn sitt språk. När du läser övar barn att lyssna, uppmärksamma och koncentrera sig. De kan stöta på nya ord som berikar deras ordförråd, och att använda specifikt material för att skapa en bättre förståelse är en bra hjälp.

Att lyssna på hög läsning är en krävande aktivitet för barn. Därför är det viktigt att tänka på vilken tid på dagen du planerar den här aktiviteten, hur miljön är utformad, var du sitter och att gruppen inte är för stor. Vi förbereder barnen för boken genom att berätta för dem, till exempel, vad människorna i boken heter och var de är.

Efter att ha läst svarar vi på barnens upplevelser och diskuterar de problem och tankar de löser. Ge mig lite lästid! Ett annat bra sätt att arbeta med högläsning är att läsa samma bok på svenska och sedan på barnens modersmål. Detta stärker och utvecklar ordförrådet för barnens ord och grammatik. Om förskolan inte har tillgång till modersmålslärare kan du försöka be dina föräldrar om hjälp.

Varför vi har en samling är en viktig fråga att diskutera. Allt annat, som att föra samtal, gör vi i små grupper för att få det att nå alla, och så att inget barn ska vänja sig vid att inte förstå.