Vilka är jordens fyra stora tätbygder

Vid tidpunkten för föreställningen bodde majoriteten av den svenska befolkningen på landsbygden, och först efter föreställningen bodde fler människor i städer och tätorter än på landsbygden. Idag bor 85 procent av Sveriges befolkning i tätbefolkade områden. Den stora urbaniseringen som Europeiska länder genomgick för mer än ett år sedan idag i Asien, Afrika och Sydamerika, där många städer växer som ett resultat av att människor lämnar landsbygden i hopp om att hitta arbete och ett bättre liv i städer.

Detta bidrog till att växa byar och slumområden. I dessa områden lever människor i stor fattigdom och utanförskap med minimala möjligheter till utbildning, hälso-och sjukvård, rent vatten och sanitär utrustning. Överbeläggning i flera fattiga länder runt om i världen orsakar många problem, inte minst när det gäller negativ miljöpåverkan. Ett exempel är huvudstaden i Mexico City i Mexiko, där det finns mer än 20 miljoner människor i staden och dess omgivningar.

Miljöproblem i form av avgaser från alla bilar och utsläpp av orent avloppsvatten från byn bidrog till en ökning av dödligheten bland befolkningen i olika sjukdomar. Det finns också exempel på städer i världen där staten vilka är jordens fyra stora tätbygder har arbetat för att uppnå FN: s globala mål för hållbar utveckling. Ett sådant exempel är en stad i Kamerun, där västerländska biståndsorganisationer har arbetat med invånarna för att skapa en stad med hållbar utveckling i fokus.

Problemen i omberäkningarna av världen som har gjorts visar att jordens befolkning kommer att passera 10 miljarder år samtidigt, den ökade medeltemperaturen kommer att göra flera platser som inte tar emot obebodda människor på grund av brist på dricksvatten och för höga temperaturer. Det finns forskare som tror att bristen på vatten kommer att bli en konfliktfaktor i framtiden, att människor kommer att ta till vapen för att få rent vatten.

Det finns flera stora utmaningar som världens befolkning står inför när antalet människor närmar sig 10 miljarder. Ett av dessa problem är att det kan finnas brist på viktiga naturresurser. Livsmedelsbrist i utsatta områden kan också vara ett allvarligt problem. För att lösa framtidens problem är det bland annat nödvändigt att ny teknik inom jordbruket gör det möjligt att mäta fler munnar.

Samtidigt måste befolkningen i den rika världen ompröva sina levande modeller och tänka på nya sätt. Om alla människor lever som vi gör i Sverige kommer jordens resurser snabbt att ta slut. I jordbruksorganet uppgav FN bland annat att proteinkällan finns i insektsbaserade livsmedel. Samtidigt lever många människor fortfarande i extrem fattigdom.

Världsbanken uppskattar att 10 procent av världens befolkning idag lever i extrem fattigdom. Dessutom finns det miljarder andra människor som vilka är jordens fyra stora tätbygder fattiga, vilket innebär att de saknar rent vatten, EL, mat, sociala rättigheter, Säkerhet och rätt till utbildning. FN har som huvudmål att minska fattigdomen i världen, och ett av FN: s globala mål är att extrem fattigdom måste utrotas helt.

Vad är då orsakerna till fattigdom i världen? Det finns flera huvudorsaker, och i flera fall är dessa skäl relaterade. Den viktigaste faktorn för fattigdom är den geografiska faktorn. Det betyder att människor är fattiga till följd av att de bor i områden där det finns torka eller annat extremt klimat. Brist på vatten är ett allvarligt problem i sådana områden. Krig och konflikter är en annan orsak till fattigdom.

Människor som lever i krig förlorar allt de har och har. Dessutom följer hungersnöd och sjukdomar efter kriget. Bristen på demokrati framhålls också som en viktig faktor i fattigdomen. I länder där en ledare eller ett politiskt parti styr utan att ta hänsyn till befolkningens vilja fördelas ekonomiska resurser inte rättvist. I diktaturer finns det alltid vissa människor, de som stöder regimen, som får ekonomiska fördelar.

I Nordkorea svälter befolkningen, medan en liten elit lever i rikedom. Några av världens fattiga länder har erfarenhet som kolonier i Europeiska länder. När kolonierna blev självständiga under och efter talen var de tvungna att styra sig själva, medan koloniala länder som Belgien, Frankrike och Storbritannien använde sina koloniers naturresurser. I dessa tidigare kolonier växte fattigdomen bland befolkningen, och i många fall tog militären makten.

Med den gamla formen av kolonisering, se ovan är orsaken som kallas ny kolonialism. Detta innebär att multinationella företag, vanligtvis från Europa eller USA, har inrättat vinstdrivande verksamheter i fattiga länder och använder ländernas resurser med hjälp av T. Mål när du är klar med detta arbetsområde ska du veta hur jordens befolkning är fördelad runt om i världen - kunna beskriva hur jordens naturlandskap, kulturlandskap och resurser är relaterade till var människor bor, varför vissa områden är tätbefolkade och andra glesbygd-människor, använda olika typer av kartor, till exempel källor, till exempel jämföra befolkningskartor med kartor över bördiga marker och tillgång till vatten - för att kunna prata om ojämlika levnadsvillkor i världen, varför dessa orättvisa förhållanden?

Vad kan detta relateras till? Vad kan vi göra åt det? Centralt innehåll 10 är utvecklingen av liv och anpassning av organismer till olika levnadsförhållanden. Svenska, norra och andra europeiska natur-och kulturlandskap. Processen, liksom vilka är jordens fyra stora tätbygder särdrag och distribution. Jordens naturresurser, såsom vatten, mark för odling, skogar och fossila bränslen. Var på jorden finns olika resurser och vad de används till.

Betydelsen av vatten, dess fördelning och cykel. Distributionen av Sverige, Skandinavien och övriga Europa, samt orsakerna till distributionen och konsekvenserna av detta. Kartan och dess struktur med färger, symboler och skalor. Topografiska och tematiska kartor. De centrala ord och begrepp som behövs för att läsa, skriva och prata om geografi.