Barns frågor i lek förskning om undervisning

Som ett resultat kan personalen utveckla sin kunskap om barn och om spelet, att en viktig anledning till att studien genomfördes var att förskollärare krävde kunskap om just detta, och att tidigare studier har visat att förskollärare tvivlar. Gå in i barnens spel eftersom du är, eftersom du är rädd för att störa spelet. Istället är man passiv, säger Karolina Fredriksson, projektledare på skolans forskningsinstitut.

Källa: En genomgång av forskning som stöder och stimulerar barns sociala förmågor i förskolans lekrelaterade inlärningsbehov är en stark tro på Niklas Pramling. Det innebär att utveckla ett företag som hjälper barn att utveckla nya spel och nya spel, och samtidigt lära sig om något som ligger utanför spelet. Ett exempel är ett spel där en uppfunnen brevtjuv stjäl bokstäver. Detta brev försvinner plötsligt från namnet och eller ordet.

Det är ett sätt för barn frågor i lek förskning om undervisning att lära sig om bokstäver, men du kan delta utan att kunna skriva eftersom det låtsas samtidigt. För att stödja barns lärande kan personalen utveckla spelet genom att anta begrepp och föremål som barnen själva inte kommer att tänka på. Då blir lärare medskapare, inte de som undervisar genom att berätta för oss hur det är.

Som i ett spel där det finns ett brev till en förskola med problem som barn ska kunna. Till exempel samlar de tillsammans 10 långsträckta föremål innan de kommer till nästa del av spelet. Eller hur sätter vi ihop 10 stycken? Ändå leder pedagogik som liknar skolan inte till att förskolebarn lär sig mer. Enligt Niklas Pamling finns det mycket bevis. Leken gör barn till sociala grupper-ambitioner att barn ska lära sig mer i en tidigare ålder betyder inte att leverera förskolor till skolan.

Det finns ett brett stöd för studien. Bland annat en amerikansk studie som genomförts sedan Amerikanska förskolor gått över till mer skolorienterad verksamhet. Detta visar tydligt att barn lär sig bättre när de är aktiva deltagare än när de är passiva mottagare. Spelet kan också hjälpa barn att bli säkra och interagera med andra. Barn som är blyga, barn som bråkar, barn som inte vill prata - det är inget man kan instruera, men lek kan göra underverk, säger Ingrid Engdahl, docent i barn och ungdom vid Stockholms universitet och en av forskarna.

Granskning av studien.

Förbered ett direkt spel, men det går inte av sig själv. En genomgång av forskningen visar att det krävs både struktur-och förskollärare med kunskap om lekens betydelse. Det noteras också att lärare som inte tar hänsyn barn frågor i lek förskning om undervisning den långsiktiga risken för barn i värsta fall, vilket leder till negativ interaktion mellan barn. Sedan hittade vi tre kategorier bland resultaten: de styr spelet, det vill säga de gör ett spel som mycket liknar spelet.

Att de deltar innebär att de är aktivt närvarande, antingen på avstånd eller när de går in i spelet, när det behövs. Och att de bör observera och reflektera. Enligt Ingrid Engdahl är detta ett tillvägagångssätt som förutsätter att personalen svarar mot barnens intressen och att vuxna inte lämnar spelet utan använder spelets möjligheter.

Men han riskerar att möta den så kallade fria leken, som traditionellt har en stark position i förskolan. Men det fria spelet rekommenderas inte av Niklas Pramling eller Ingrid Engdahl. Förskolan är en miljö som ska främja lärande och utveckling.barnen måste möta nya förutsättningar och utmanas av sådant som de annars inte skulle komma i kontakt med. Detta kan hända som bäst inom ramen för spelet och forskningen.

- Spelet kan planeras för träning - som läroplanen säger, säger Ingrid Engdahl. Enligt Niklas Pramling blev det ett hedervärt ord att avbryta gratisspelet, men förståelsen att spelet inte återspeglades. Spelet kräver till exempel viss erfarenhet. Om en grupp barn spelar ett spel baserat på en film de har sett, kan de som inte har sett filmen inte delta eftersom de kanske inte förstår spelet.

Då kan personalen ibland gå med, och ibland inte. Men friheten består inte i att förskollärare inte deltar. Till exempel utlöser vuxenrelaterade aktiviteter för vuxna specifika kommunikationsformer som ofta fokuserar på individuellt deltagande. Detta indikerar att aktiviteter som övervakas av vuxna och barn bör balanseras så att miljön och aktiviteterna kan främja kommunikation och språkutveckling hos barn.

Spelet främjar inlärningsstrategier som problemlösning och kreativt tänkande. Det kan också vara en möjlighet för eleverna att lära sig andra och mer specifika färdigheter - till exempel att sortera och se mönster. Spelet hjälper läraren att undervisa ur barnens synvinkel, och därmed blir lärandet motiverande för barnet. De särdrag hos spelet som visas i studien är relaterade till arbetet i både första och tredje delen av läroplanen.Förskoleklass: Kommentarsmaterialet i läroplanens tredje del, problem med att tänka för en artikel i undervisningen, eleverna i spelet ska ges möjlighet att bearbeta intryck, verifiera olika identiteter, utveckla kreativitet och förmåga att samarbeta och kommunicera.

Hur skapar vi förutsättningar för detta? Hur? Vilken typ av spelmiljöer kan vi ha? När och var spelar eleverna i vår förskoleklass? Vad är syftet med spelet? Vad gör vi vuxna när eleverna spelar? Hur deltar vi aktivt i lärarnas spel och hur är utmaningen med spelet? Anser vi att spelet är något som händer barn frågor i lek förskning om undervisning en paus mellan två andra aktiviteter, eller ger det sin egen tid att spela?

Hur använder vi spelet som en inlärnings-och utvecklingsmetod? Hur spelar han i vårt klassrum? Ser vi en motsättning mellan elevernas valda spel, lärande och undervisning? Faller alla former av lekutrymme i en förskoleverksamhet? Ska alla former av spelet vara lämpliga? Länk: Länk: Länk, Länk, Länk, Halld, Gunilla. Barnens plats och platser för barn. I modern barndom och barns vardag Red Gunilla Hallden.

Stockholm: utgivare av Karlssons bok. Heikkil XX, MIA, kommunikativa resurser för lärande: barns gester, utseende och tal i tre skolmiljöer, Acta Universitatis upsaliensis, Diss. Uppsala: Uppsala universitet, Uppsala, lek som aktivitet eller metod för att beskriva ett mål för ett förskoleklassrum konstaterades bland annat att undervisningen i ett förskoleklassrum ska ge eleverna möjlighet att bearbeta intryck, verifiera olika identiteter, utveckla kreativitet och sin förmåga att samarbeta och kommunicera.

Dessutom finns det en återgång i det centrala innehållet för lärande i förskoleklassen. Detta kan tolkas som det faktum att spelet å ena sidan är en viktig aktivitet i sig, och å andra sidan att spelet kan betraktas som en inlärningsmetod. Således bör lärare i förskoleklassen reflektera över förhållandet mellan lek, lärande och lärande.

Lek och lärande är olika fenomen, men enligt forskning finns det fortfarande några vanliga funktioner. Viktiga aspekter i både lek och lärande är att det måste finnas lust, kreativitet, valfrihet, värdeskapande och möjligheter att styra aktiviteter för att vara utmanande för barn. Även om lek och lärande är två olika aktiviteter för innehåll, form och erfarenhet, är de ibland svåra att skilja för de yngsta barnen, och ibland överlappar de varandra.

Forskning har visat att det kan vara svårt för förskoleelever att märka att lärande sker när lärande sker på alltför lekfulla sätt. Detta kan i sin tur skapa tvetydighet i undervisningen i förskoleklassen ur barns synvinkel.