Studier på vegetarianer o förståndshandikappade barn

Detta har tidigare studerats bland svenska kvinnor och män mellan 56 och 96 år, men data från yngre populationer finns inte tillgängliga både i Sverige och internationellt. Ungdomar är en viktig grupp för att uppnå insatser för att uppnå mer hållbara matvanor. Unga människor tenderar att vara öppna för förändring, och matvanor som etablerats under tonåren tenderar att fortsätta med livet.

Syftet med projektet är att analysera miljöpåverkan av sex miljöpåverkan; Växthusgasutsläpp, biologisk mångfald, åkermark, kväve, fosfor och vatten bland svenska flickor och pojkar i åldern 11-18 år och beskriver hur olika livsmedelsgrupper bidrar till olika miljöeffekter. Livsmedelskonsumtion har rapporterats i Riksmatens nationella Matvaneundersökning, och inom området miljöindikatorer som konsumtionen är förknippad med har utvecklats av forskare vid SLU.

Ansvarig forskare: docent Professor Anna Karin Lindroos. Docent Professor Elinor Halström och Professor Anna Winqvist. Projektet finansieras av Formas. Järnkonsumtion och järnstatus bland svenska ungdomar i samband med forskning i kosten om klimatpåverkan visar att förändrade kostmönster har stor potential att förbättra både hälso-och miljöpåverkan, men målkonflikter kan också uppstå mellan olika perspektiv på hållbarhet.

En mer växtbaserad kost med begränsad köttkonsumtion lyfts fram som en nyckelförändring för mer hållbara matvanor i Sverige och andra länder med en västerländsk kost. Kött är emellertid en viktig källa till järn, och biotillgängligheten för icke-hemlagat järn, den form av järn som finns i växtbaserade produkter, är lägre jämfört med hemlagat järn som endast finns i animaliska produkter.

Följaktligen bidrar minskad konsumtion av köttrisker till en ökad risk för järnbrist. I Sverige har ungefär en av fyra kvinnor i fertil ålder järnbrist och en av tre flickor i gymnasiet och gymnasiet. Därför är det viktigt att undersöka hur kostmönster med högre och lägre miljöpåverkan påverkar järnintag och järnstatus. Huvudsyftet med projektet är att ge bättre kunskap om förekomsten av järnbrist bland svenska ungdomar med högre och lägre klimatpåverkan från kosten.

För ökad förståelse finns det ett samband mellan järnintag av totalt järn, hushållsjärn, icke-hushållsjärn och specifika livsmedelsgrupper och järnstatus. Studien är baserad på kostdata och ferritinvärden från blodprov från National Dietary Survey of the National Nutrition Examination of Youth från kostens klimatiska effekter utvärderades med hjälp av en livscykelanalys baserad på data från databasen om klimatförändringar.

Ansvarig forskare är docent Professor Elinor Hallström. D-vitaminintag för hållbar hälsa och klimat besök projektsidan D-Vitamin strategier för hälsa och klimat för mer information. Den fokuserar på övergången av det svenska livsmedelssystemet till ett mer hållbart och hållbart system som ger hälsosam mat till alla utan att påverka miljön negativt.

Programmet inleddes den 1 September. Programmet har följande webbplats:: Home Food Futures for food vid Göteborgs universitet gästas av Anna Winqvist och Elinor Hallström, avdelningen för funktionshinder och klinisk Nutrition, Institutionen för medicin. Här förbereds förslagen till mätbara indikatorer för både produktion och konsumtion i det svenska livsmedelssystemet, så att förändringar kan följas över tid.

Till exempel utarbetades manuskriptet med en titel. Här föreslår vi en struktur som tar formen av ett hus, House of Sustainable Food System Development, som illustrerar sambandet mellan sociala aspekter, inklusive livsmedelskonsumtion och livsmedelssystemets hälsa, miljöaspekter av produktionen och det ekonomiska systemet. Med detta ramverk visar vi hur man mäter påverkan på viktiga indikatorer för alla dessa aspekter, i förändring av det svenska livsmedelssystemet.

Spannmålsprodukter, nötter och frön innehåller också protein. På grund av att maten varieras inom dessa produkter dagligen uppfylls proteinbehovet, och därför krävs inte proteinkomplettering, dvs. när varje måltid skapas genom att kombinera spannmål och baljväxter [29]. Vissa är tveksamma studier på vegetarianer o förståndshandikappade barn att ge sojaprodukter till barn på grund av det naturliga innehållet av sojaisoflavoner, ämnen som strukturellt liknar däggdjurens östrogener, men med en svagare hormonell effekt.

Isolerade isoflavoner bör undvikas, men mängden isoflavoner som naturligt ingår i sojabönans mat är liten och anses inte vara någon risk av varken barn eller vuxna [30, 31]. För barn som får lakto-vegetariska dieter tillsätts mejeriprodukter som viktiga källor till högkvalitativt protein, och för barn som äter lakto-evo-evegetarian dieter tillsätts också ägg och ostmassa [32].

Att välja grönsaker som proteinkällor, förutsatt att de ges i tillräckliga mängder och att energibehovet samtidigt uppfylls, kan, som tidigare nämnts, inkludera långsiktiga hälsofördelar på grund av sammansättningen av fett-och fiberinnehåll, antioxidanter och andra skyddande komponenter i växter.Dessutom bidrar uteslutandet av rött kött och köttprodukter, som är cancerriskfaktorer [33], till att vegetarianer har en lägre total dödlighet [] och en minskad risk för vissa cancerformer [34, 37] i kohorter från upp till 28 års uppföljning.

En fet fiskfri diet begränsar barns intag av de viktiga långkedjiga omega-3-fettsyrorna eikosapentaensyra och dokosahexaensyra DHA. Den endogena syntesen av EPA och DHA hos vegetarianer och till och med veganer verkar emellertid tillräcklig för att upprätthålla en stabil, om än låg koncentration av dessa fettsyror i plasma [38]. Olivolja är ett användbart val på grund av dess goda innehåll av enkelomättade fettsyror och antioxidanter, men till skillnad från rapsolja bidrar olivolja inte signifikant till omega-3-fettsyror [28].

Bandolja innehåller exceptionellt stora mängder Alla [28], vilket innebär att det kan ordineras som tillsatser i små mängder. Under flera år har det också funnits algolja gjord av mikroalger som kosttillskott för dem som inte äter fisk men vill se till att ett bra intag av EPA och DHA. Lakto-vegetarianer och lakto-evo-vegetarianer bör komma ihåg att inte basera en diet på överviktiga mejeriprodukter, eftersom mättat fettintag kan vara orimligt högt, medan järnintaget blir otillräckligt.

Kolhydrater vegetarianer får större delen av sin energiförbrukning från kolhydrater än allätare [16]. Stärkelse spelar en viktig roll som energikälla, medan kostfiber ökar känslan av mättnad och avföringsvolym utan att bidra till kaloriintaget. Kolhydrater, bland annat i bönor, ärtor och linser, har ytterligare positiva effekter på grund av innehållet i gelfiber som fermenteras av kolonbakterier.

Fermentering producerar korta fettsyror som stimulerar bifidobakterier och laktobaciller. Betaglukaner i havre, inulin och andra frukter, såsom lök och bananer, liksom pektiner i frukt och bär har också denna effekt. Korta fettsyror är förknippade med bland annat lägre kolesterol och antiinflationära effekter, lägre blodglukosreaktioner och minskad cancercellstillväxt [39]. Det hjälper att vegetarianer i gruppen har minskad risk för övervikt, typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom och vissa cancerformer [].

Även om det förväntas att barn som följer en vegetarisk kost kommer att få tillräckligt med energi [1, 2, 30], för ett enskilt barn blir risken för mat för voluminös, och därmed mäts barnet snabbare med lägre energiförbrukning. Högt fiberintag kan också leda till en lös eller fast mage, särskilt om dryckesintaget var otillräckligt. Eftersom en vegetarisk kost innehåller många livsmedel som främjar fiber, bör man inte ensidigt välja fullkornsbröd, fullkornspasta, brunt ris och liknande för de yngsta barnen.

För äldre barn och ungdomar är fullkorn dock att föredra på grund av det goda innehållet av mineraler, antioxidanter, fytosteroler och andra växter för hälsofrämjande [40]. Det rekommenderade kostfiberintaget för barn är 2-3 gram per MJ Megajoule från 2 års ålder [17]. Detta motsvarar cirka 12 gram fiber per dag för en 2-åring. Som jämförelse ger 1 DL kikärter 4 g fiber, 4 g fullkornspasta, 1 dl havregryn 2 g, ett äpple 2 g, potatis 1 g och en bit krispig fiber 1-2 g [28].

Fiberintaget bör gradvis öka från tidig skolålder för att matcha ungdomar för vuxna, dvs 25-35 g per dag [17]. Vitamin B. Vitamin B12 finns främst i animaliska produkter. Mängden B12 som kan förekomma i alger och vissa fermenterade vegetariska livsmedel varierar mycket. I vissa fall består stranden av inaktiva analoger eller finns i så små mängder att dessa källor anses vara opålitliga [].

Därför bör veganer säkerställa tillräckligt intag genom att äta tillräckligt med bukmat, ta kosttillskott eller båda. Bristen på vitamin B12 kan bland annat leda till perniciös anemi, tillväxthämning och i värsta fall irreversibel nervskada [44]. Det finns BALTS, BSPREJ och järnjuice på marknaden som är berikade med B12, men inget av dessa tillskott är för närvarande avsedda för små barn.

B12-halten i bröstmjölk påverkas av moderns Bstatus [45]. Spädbarn för mödrar som äter vegansk mat kan utveckla bfrist, även om mamman inte har symtom på bfrist, och det är viktigt att inte bara gravida kvinnor utan även ammande veganer regelbundet tar kosttillskott för förslag [46]. Före graviditeten kan det vara lämpligt att testa BSTATUS för att vara uppmärksam på eventuella borst i modern.

Mejeriprodukter och ägg kan täcka behovet av leverans, men risken för bifrost ökar också bland lakto vegetarianer och lakto-evoobegetarians [47]. Vitamin D. D-vitaminintag varierar beroende på vilken typ av vegetarisk kost. Eftersom viktiga fiskar har brist på vitamin D är konsumtionen av berikade livsmedel eller kosttillskott avgörande för att undvika vitamin D-brist.Vissa svampsorter innehåller vitamin D [28], men mängden varierar mycket, och svamp konsumeras vanligtvis för sällan för att tillgodose barnens näringsbehov [17].

Livsmedelsverket rekommenderar D-droppar även efter 2 år till 5 år för barn som inte äter fisk och inte får berikade mejeriprodukter [30]. Vid vitamin D-anrikning berikas vitamin D med kolekalciferol, vitamin D3, som produceras av lanolinstrålning från fårull. Det finns också en anrikning med ergocalciferol, vitamin D2, som produceras av svampstrålning, vilket föredras av veganer.

För närvarande finns det veganska alternativ till vitamin D3 som distribueras av BVC, såsom D2-spray och en spray som innehåller vitamin D3 extraherad från lav. Vitamin D2 har inte så hög effekt som D3 [48], men det finns inga skillnader mellan de två formerna i kostrekommendationer. Mineraler är järn. Absorptionen av icke-hemlagat järn från grönsaker är sämre än absorptionen av järn från köttprodukter.

Järnintaget motsvarar studier på vegetarianer o förståndshandikappade barn eller högre bland vegetarianer än allätare [9, 12, 16], vilket till viss del kompenserar för sämre absorption. Studier på barn visar tillräckligt järnintag hos vegetarianer, och järnbrist verkar inte vara vanligare [20, 24, 49]. Emellertid hittades lägre ferritinnivåer bland vegetarianer [24] och en ökad risk för järnbrist hos barn som följer vegetarisk kost, där korn är den viktigaste källan till järn [50].

Eftersom järnbehov hos barn, oavsett kost, kan vara svårt att möta, är det särskilt viktigt för vegetarianer att inkludera järn som bönor, ärtor, linser, tofu eller andra sojaprodukter i barnets mat. Rätter som bönbiffar ger betydligt mer järn än rätter med mjölk och ost som huvudingredienser. Att blanda kikärter, sesamfrön eller bönpasta som fyllning ger mer järn än ost.

Nötter och frön, särskilt pumpafrön, innehåller mycket järn [28]. I vegetariska dieter kan livsmedel som innehåller små mängder järn, såsom torkad frukt i mysli och järnfruktpure för gröt, också ge ett viktigt bidrag till det totala järnintaget. Intaget av vitamin-C-rika grönsaker eller frukter i samband med måltider ökar absorptionen av icke-hushållsjärn [51]. Med hjälp av berikad gröt är det lättare att hitta tillräckligt med järn.

Därför rekommenderar Livsmedelsverket barn under 2 år som äter vegetarisk kål eller högen [30]. Bröstbarn får järn från bröstmjölk, som innehåller en lätt absorberad form av järn, laktoferrin [28, 52]. Komjölk har ett lågt järninnehåll, och därför bör du vänta med att ge mjölk som en drink och fler filer eller yoghurt tills barnet är 1 år gammalt [53].

Om barnet inte får järn från järnprodukter kan järnjuicetillskott övervägas. Järnjuice är tillgänglig för olika märken och innehåller järnsulfat eller järnglukonat i en mängd av 5-7 mg per tesked 5 ml. Järnjuice är inte avsedd för barn, men om dosen är anpassad för barn och inte överstiger det rekommenderade dagliga intaget på 8 mg, bör fördelen med befästning ta hänsyn till risken för överdriven exponering hos barn som följer en vegetarisk kost men inte inkluderar Järngröt och hammare.

Lakto-Oovo-vegetarianer får tillräckligt med kalcium om de konsumerar 5 dl mejeriprodukter per dag, barn över 1 år används. Detta är företrädesvis lätt mjölk, vilket rekommenderas eftersom det är lågt i mättat fett och berikat med vitamin D. Näringsinnehållet motsvarar annars högre mjölkkvaliteter. Två skivor ost motsvarar 1 kopp mjölk per beräkning [28].

Livsmedelsverket rekommenderar att barn som får en vegansk kost ammar längre än det första året av ett barns liv, inte bara för kalciumintagets skull utan också för energiförbrukning och näring i allmänhet [30] fakta 2. Bröstmjölksersättning utan mjölk är tillgänglig, men det finns ingen strikt vegan. För barn som får veganska produkter är det också viktigt att välja kalciumförstärkta alternativ för mjölk och yoghurt, till exempel drycker och produkter baserade på havre eller soja eller apelsinjuice med tillsatt kalcium.

Således uppfyller 5 DL av dessa drycker det rekommenderade dagliga intaget av barn i åldern 2-5 år [17, 28].

Ekologiska vegetabiliska drycker är inte berikade. Risdrycker ska inte ges till barn under 6 år, eftersom risprodukter vanligtvis innehåller en relativt hög arsenhalt [54]. Andra källor till kalcium är till exempel sesamfrön, mandel, kål, nässlor, sojabönor, broccoli och kål. Spenat innehåller verkligen mycket kalcium, men på grund av det höga innehållet av oxalsyra är absorptionen låg.

Kalcium som finns i grönsaker absorberas vanligtvis inte lika lätt som kalcium i mejeriprodukter[55], så berikade livsmedel är viktiga i en vegansk kost. Om någon misstänker att ett barns kalciumintag är för lågt bör kosttillskott övervägas.