Forskningsrådets innovation inom den offentliga sektorn

Undersökningen presenterades vid en workshop den 19 maj för att delta i presentationen av innovationer i offentlig sektor undersökning för att lösa sociala problem-den offentliga sektorns roll i den offentliga sektorn, som i denna undersökning består av myndigheter, exklusive högskolor och universitet, regioner och kommuner De spelar en flerdimensionell forskningsrådets innovation inom den offentliga sektorn i de sociala problem vi står inför.

Å ena sidan är den offentliga sektorn grunden för den privata sektorn, till exempel för att tillåta processer, regler och förordningar. För individer handlar möten ofta om skola, vård och omsorg, för att nämna några. Men den offentliga sektorn kontrollerar också efterfrågan på varor och tjänster genom offentlig upphandling, och den samlar ett brett spektrum av expertis inom organisationer.

Innovationer inom den offentliga sektorn drivs inte av ekonomiska värden utan av socialt orienterade faktorer. Ständiga förbättringar arbetar med lösningar inom den privata sektorn, utökar skolans kapacitet att stärka elever och lärare och integrerar sociala frågor med miljöarbete för att öka exponeringen och fokuseringen på arbetsmarknaden. Resultaten från den här enkäten visar att innovationsarbetet är högt, men att det finns stora skillnader mellan regioner, kommuner och myndigheternas Systematik, drivkrafter och egna arbetsresultat.

Innovationsarbetet har till stor del finansierats inom den ordinarie budgeten, men det finns ytterligare resurser från fonder, statliga bidrag eller andra bidrag. Fördelningen av budgeten för eget forsknings-och utvecklingsarbete indikerar att de tilldelade resurserna är ojämnt fördelade. Utgifterna i regionerna, under deras egen forskning och utveckling, uppgick till cirka 4,6 miljarder s.

Jämför kommuner, som i detta sammanhang redovisade utgifter för drygt miljoner svensk statistik, detta är resultatet av områden med hög forskningsstruktur, till exempel hälsa och sjukvård, som ligger inom regionerna i regionerna.


  • forskningsrådets innovation inom den offentliga sektorn

  • Det faktum att regioner har en stor forskningsrelaterad vana kan vara en bidragande orsak till ökade forskningsresultat och arbetsförändringar. Resultaten i undersökningen visar också att regioner bör ha hög eller ganska hög tillgång forskningsrådets innovation inom den offentliga sektorn finansiering för innovationsprojekt och innovationsaktiviteter än exempelvis kommuner, se resultatfilen nedan.

    Nästan hälften av arbetet sker systematiskt med innovationer och möjligheterna till framgångsrika innovationsresultat ökar om innovationsarbetet är systematiskt i organisationen. För ungefär hälften av de tillfrågade arbetade taxonomi med innovationer, där regionerna hade en mycket hög grad, med en andel på 79 procent jämfört med kommunerna, där andelen var cirka 36 procent.

    Innovativa strategier används inte i den offentliga sektorn. En innovativ strategi bör vara ett verktyg för att fokusera och styra arbetet framåt. Undersökningsresultaten visar att cirka 17 procent av de svarande har antagit en innovativ strategi. Det är något mindre än de 18 procent som sa att de hade en strategi under nedgången, främst på grund av att färre myndigheter har en aktuell strategi, medan fler kommuner och regioner har strategier på plats jämfört med regionerna.

    det faktum att mer än hälften säger att de har en upplevd innovationsstrategi. Detta motsvarar en högre andel respondenter som systematiskt arbetar med innovationer. För det mesta uppger myndigheterna att de inte har en förmodad innovationsstrategi, även om de flesta respondenter tror att de systematiskt arbetar med innovationer. Rörliga krafter och aktiviteter rörliga krafter för arbete kan tolkas både när det gäller utbud och efterfrågan.

    Det innovativa arbetet i den offentliga sektorn är till stor del eller snarare mycket som ett resultat av att ny teknik och kunskap har möjliggjort förändringar i organisationer med 71 procent. Behoven och förväntningarna hos användarna av de tjänster som tillhandahålls av 64 procent är ytterligare starka drivkrafter. Nästan samma antal som arbetet är konditionerat av intern kunskap och instruktioner om hantering av sociala problem 61 procent.

    Arbetet är med andra ord en kombination av de flesta drivkrafter som tillsammans skapar efterfrågan på innovation och förändring i den offentliga sektorn. Det är intressant att notera att användarnas behov och förväntningar stiger som en stark drivkraft. Undersökningen kan inte svara på hur användarnas behov tas emot av den offentliga sektorn. Å andra sidan visar undersökningen att arbetet med att ta fram ideer och initiativ sker i samarbete med brukare eller omvärlden.

    Dessutom sker arbetet forskningsrådets innovation inom den offentliga sektorn stor del i samarbete med andra personer i organisationen eller andra deltagare. I mycket mindre utsträckning efterfrågas innovationer genom upphandling. Åtgärder relaterade till immateriella tillgångar, såsom patent eller varumärkesskydd, var inte heller i fokus för respondenterna. Införandet av innovationer med högt innehåll i undersökningens regioner och myndigheter har intensifierat vissa problem på särskilda arbetsplatser för att fånga införandet av innovation och dess inverkan.

    Industrier som har inkluderats inkluderar sjuksköterska, Sjuksköterska, skola och sociala insatser. Flera aktörer som är involverade i jordbruk, tillverkning, avloppsvatten, avloppsvatten och andra tjänster som ingår som en del av den offentliga sektorn inkluderades också i undersökningen. Resultaten visar att myndigheterna och jobben i regionerna har infört minst en innovation på samma sätt, under 65 procent i regionerna, 64 procent hos myndigheterna.

    Totalt sa cirka 72 procent av innovativa jobb att deras innovationer hade lett till förbättrad kvalitet och mer nöjda användare i hög eller ganska hög grad. Motsvarande andel för effektivitetsvinster eller besparingar var drygt 52 procent. Definitioner och förklaringar av Innovation i offentlig sektor undersökningar för referensperioden - SCB genomfördes under namnet Vinnova och i samarbete med SKR.

    Undersökningen mäter systematiskt arbete med innovationer i offentliga organisationer och delvis innovativa aktiviteter som utförs på arbetsplatser i kommunala, regionala och statliga institutioner. Deltagandet i undersökningen var frivilligt och svarsfrekvensen var låg. Därför är resultaten som presenteras i rapporten inte representativa för hela den offentliga sektorn, utan ger bara en uppfattning om hur de ser ut bland de organisationer och arbetsplatser som svarat på undersökningen.

    För en mer detaljerad beskrivning av statistikens kvalitet och produktion, se I tillkännagivandet av kvaliteten på dokumentation och presentation av statistik. Alla dokument finns på produktens hemsida: www. Läs mer i INNOVATIONSNYHETSRAPPORTEN i offentlig sektor PDF. Använd gärna fakta från dessa statistiska nyheter, men glöm inte att ange källan: SCB.