Där hittas svar

Oftast är de indelade i huvudämnen och underkategorier. Det vanligaste katalogsystemet i Sverige är Sveriges Allmänna Biblioteksförening, som är ett system som länge har använts i svenska bibliotek. Varje ämne motsvarar en kombination av bokstäver eller bokstäver som kallas en signatur. Samma kodsystem finns i bibliotekshyllsystemet. För att söka kan du använda listorna som finns i bibliotek för att ta reda på vilken bokstav som är relevant för ett visst ämne.

Du kan också hitta Svenska Ämnesord i katalogen. Ett annat katalogsystem är DDK American Dewey Decimal Classification System, som är det mest distribuerade klassificeringssystemet i världen. Dewey används av bibliotek i länder och har översatts till många språk. Det finns en tryckt version och en webbversion. Kungliga Biblioteket ansvarar för den svenska versionen av WebDewey.

En nationell systemförändring inleddes för flera år sedan i Sverige, och svenska bibliotek började gradvis byta från SAB till Dewey. När du söker efter kataloger är det användbart att komma ihåg att katalogtjänster är exakt motsatsen till robotbaserade söktjänster. Kataloger samlas in manuellt och uppdatering tar tid. Det kan vara intressant att veta om katalogen uppdateras eller när den senast uppdaterades.

När du väljer en katalog bör du också komma ihåg om det är en annons eller inte och vem som står bakom den. När det gäller professionella katalogtjänster kan du delta i urvalskriterierna för kataloginnehåll. En bra utgångspunkt för en sökning är informationssystemet i Libris bibliotekssystem. En datoriserad interaktion där svenska bibliotek och universitetsbibliotek registrerar sin litteratur.

Vanliga Katalogteman vanliga kataloger försöker täcka så stort område som möjligt. Den största kan innehålla upp till fem miljoner länkar. Bland de vanligaste allmänna katalogerna som du hittar bland annat: ODP, sammanställd av frivilliga redaktörer för olika ämnen. Katalogen innehåller nästan fem miljoner länkar. ODP är en öppen katalog, vem som helst kan ange sitt intresse för att hjälpa till att skapa den.

IPL2 är ett index över bibliotekarier på Internet och Internet Public Library är en offentligt finansierad katalog. Katalogen har inte uppdaterats på många år, men den kan fortfarande användas för sökning. För varje post hittar du en beskrivande text med information om när och från vem inlägget skapades och vad det handlar om. Det virtuella biblioteket är en vetenskapligt orienterad ämneskatalog med 16 huvudtitlar.

Detta är den äldsta katalogen som fortfarande uppdateras. Det virtuella biblioteket förvaltas också av frivilliga redaktörer. Katalogens täckning begränsas av tillgången på frivilliga försökspersoner. Ämneskataloger med särskilt fokus de flesta universitet har egna kataloger med material för forskare och studenter. Denna typ av katalog är inte lika omfattande som delade kataloger och sökmotorer, men å andra sidan håller de ofta mycket hög kvalitet.

För det mesta är de begränsade till ett ämne eller en specifik målgrupp. Eftersom ämneskatalogerna bara registrerar adressen till en webbsida och inte lagrar hela sidor kan du bara söka efter kategorier, inte specifika nyckelord. Nedan följer några exempel på användbara ämneskataloger. L xxnbskafferiet är utformat för skolbarn och innehåller nästan 4 resurser som är speciellt utvalda när det gäller kvalitet.

L Xxnk-kudden är utformad för skolbarn i åldern 10-15 år. Så rummet är en annan katalog med tonvikt på skolbarn och studenter. Det är det mest väl kombinerade referensbiblioteket i Sverige för samhällsobjekt. Så COMMOR innehåller mer än 5 resurser. Universitetsbiblioteket ansvarar för katalogen, som innehåller speciellt utvalda och kommenterade resurser för målgruppen. Termen betyder något som inte är synligt för sökmotorer.

Dessa inkluderar kataloger av ämnen, liksom olika typer av databaser. Ofta talar vi om betalningstjänster, men som regel kan de nås där hittas svar biblioteket. De flesta bibliotek är licensierade för olika professionella databaser, artikeldatabaser och tidningsarkiv, samt olika uppslagsverk. Universitets-och universitetsbibliotek har ofta tillgång till specifika databasobjekt. Vissa databaser är endast tillgängliga på biblioteksdatorer, medan andra kan nås från vilken dator som helst.

Databaser är en viktig informationskälla när man söker efter specifik information som kan vara svår att hitta med en konventionell sökmotor. Fackliga databaser merparten av den vetenskapliga publikationen finns idag där hittas svar öppna databaser i de så kallade open access-databaserna. Här kan du läsa vetenskapliga tidningsartiklar, forskningsrapporter och liknande gratis.

Öppen tillgång omfattar fri tillgång till vetenskaplig information och möjlighet att sprida den.Forskning visar att det som publiceras med öppen tillgång tenderar att hålla hög kvalitet, dessutom används Öppet publicerat material oftare och används mer än vetenskaplig information som inte är tillgänglig för allmänheten. Publikationen utförs via olika kanaler och kan vara helt gratis eller finansieras av intresserade organisationer.

Under många år har forskare som fått stöd av Vetenskapsrådet varit skyldiga att publicera open access. Artiklarna måste vara tillgängliga för allmänheten inom sex månader. Anledningen till de nya kraven är att resultaten av forskning som distribueras till andra grupper bidrar till samhällsutvecklingen. Exempel på Open access-databaser är: Diva Digital Scientific Archive är en databas för elektronisk publicering och registrering av forskning, uppsatser och avhandlingar.

Målet är att bevara och sprida forskningsresultat, samt att göra publikationer av forskare och studenter på ett enkelt sätt. DOAJ Directory of Journals with open access ger fri tillgång till vetenskapliga tidskrifter. Open Doar samlar vetenskapliga publikationer över hela världen. Universitet och högskolor har också specialiserade databaser med olika ämnesinriktningar.

De är mycket användbara om du ska skriva till exempel ett uppsatsprojekt eller en examen. I bruk och uppsatser. Databassökning fungerar på samma sätt som när du söker i en sökmotor. Beroende på ämne är du intresserad av att formulera ett eller flera söktermer eller nyckelord. I så kallade referensdatabaser söker du efter länkar och referenser eller sammanfattningar av dokument, medan du i kompletta databaser kan söka efter hela artiklar och böcker.

ESTRO-CONTECLOPEDIA är en annan viktig informationskälla som har blivit lättare att använda sedan internet skapades. Många bibliotek erbjuder sina låntagare tillgång till flera uppslagsverk via Internet hemifrån, du loggar in direkt via bibliotekets webbplats med de koder du får från ditt bibliotek. Ibland finns det också en lista över tillgängliga encyklopedi som hjälper dig att hitta rätt.

Nationalencyklopedin är ett svenskt uppslagsverk med faktaartiklar, filmer och radioprogram från Utbildningsradion. Du hittar också NE: s egna ordböcker på flera språk. Encyclopedia Britannica, är en klassisk encyklopedi på engelska, som också finns för juniorer i form av en Britannica-student i åldern 12-18 och Britannica Junior i åldern 5-11.

I Jordguiden hittar du information om länder och internationella organisationer. Alex Author Icon är Sveriges största uppslagsverk för skönlitteratur. Författare från hela världen finns representerade, här hittar du allt från Nobelpristagare och klassiker till ungdomsboksförfattare.

För Släktforskararkivet digitalt, som är en databas med kyrkböcker för släktforskare och Riksarkivet, där du även kan söka information om olika arkiv i Sverige. Arkiv Digital innehåller 77 miljoner färgbilder på kyrkböcker och andra historiska dokument. I databasen Global Grant International kan du söka stipendier, bidrag och fonder i det globala bidrag du söker på engelska eller svenska.

Tidningar och tidskrifter, såväl som uppslagsverk, idag finns det tusentals tidningar och tidningsartiklar på bara några få musklick. Genom ett bibliotek, en skola eller ett universitet kan du söka i artikeldatabaserna efter tidnings-och tidningsartiklar. Vissa databaser med artiklar sammanställs av förlag själva och samlar tidskrifter som publiceras av en specifik akademisk utgivare eller om ett specifikt ämne.

Andra är så kallade aggregat och har en snävare täckning med ett urval av tidskrifter från flera förlag inom ett specifikt ämnesområde. I aggregat får du vanligtvis bara en länk eller en länk för att läsa hela artikeln, du måste gå till fulltextdatabasen. Förutom vetenskapliga tidskrifter som kan sökas där hittas svar olika databaser har de flesta större tidningar en speciell onlineutgåva som kan läsas direkt på en dator ansluten till Internet.

När du söker efter en artikel får du länkar till artiklar från svenska tidningar och tidskrifter. Du kan läsa några av artiklarna i fulltext. Innehållet i sökningen i artikeln är en kvalitetsgranskning och har länkar till källor. 20 poster läggs till varje år och Databasen uppdateras dagligen. I sökningen får du information om bland annat titeln, författaren, ämnet för Word och Källsök.

Det finns också länkar till intervjuer, forskningsresultat och aktuella sociala frågor. Genom att söka i artikeldatabasen får du tillgång till nyhetsartiklar relaterade till mänskliga rättigheter, hälsa, miljö, ekonomi, vetenskap och genusfrågor i denna del av världen. Artiklarna är på svenska, men skrivna av lokala skribenter. Här får du tillgång till fulltextartiklar eller länkar till tidskriftsartiklar om olika ämnen.

Alla fyra databaserna är på engelska. På EBSCO: s webbplats kan du se flera pedagogiska filmer som förklarar hur du söker i olika databaser. EBSCO erbjuder också en iPhone-app för mobilsökning. I retriever hittar du Tidningar Från Hela Sverige. Pressbibliotekets display innehåller tidningar från 90 länder runt om i världen. Här kan du söka efter artiklar från 1 tidskrifter på 48 språk.

Söktjänster för information om Sverige och EU. Deras söktjänster omfattar flera ämnesområden inom ekonomi, politik och juridik. Det finns också söktjänster för Nyheter och allmän information. Vissa databaser är sökbara hemifrån, medan andra endast kan användas från parlamentets lokaler. Söktjänsten för RBS Xxxk parlamentariska Bibliotek samlar in akademiskt och vetenskapligt material från olika källor.

Portalens Europeiska nyhetssajt har också en söktjänst där du kan ansöka om artiklar om EU-politik och relaterade ämnen. Sökhjälp biblioteket har otaliga söktjänster att välja mellan. Beroende på vilken typ av information du letar efter och hur djupt du vill gå igenom din sökning kan du använda en eller flera informationskällor. Stora sökmotorer på Internet är ofta en bra utgångspunkt för att bilda en uppfattning om hur mycket information som finns tillgänglig om detta ämne, men kom ihåg att allt är offline.

För att få omfattande information av hög kvalitet måste du använda mer än en typ av informationskälla. Om du trots den här guiden känner dig lite förlorad i början av din sökning finns det hjälp. Många bibliotek, särskilt student-och universitetsbibliotek, erbjuder Sökhjälp. Du bokar tid med en bibliotekarie för att hjälpa dig komma igång med sökningen.

Tillsammans granskar du vilka sökverktyg som finns tillgängliga och hur du använder dem. Du får tips om ämnesord och hur du fortsätter söka. Vissa bibliotek erbjuder också informationshämtningskurser på mer eller mindre avancerad nivå, helst om du inte har så mycket datorvana och du vill komma igång med informationshämtning. Sociala medier sökning på sociala medier har blivit en av de ledande nyhetskällorna de senaste åren, och nyheter och information distribueras ständigt här, hela tiden på dagen.

Tack vare de stora källorna till Facebook och Twitter X kan nyheter delas, länkas och distribueras till en stor publik och komma till hur papperstidningen kan göra. Genom sociala medier kan du få nyheter och artiklar från hela världen och med rätt sökverktyg speciellt utformade för just denna typ av sökning är det lättare att navigera i ett brett utbud. Social Mention är en sökmotor där du snabbt kan hitta information från flera olika sociala mediekanaler.

Alla länkar, texter, filmer och statusuppdateringar kan hittas från källor som YouTube, Facebook, Google och Friendfeed. Om du söker på engelska får du de bästa resultaten, och nyheterna eller ämnet du letar efter bör vara relativt välkända så att du kan få bra träffar. Här söker du efter aktuella ämnen med både hashtags som Trump och nyckelord. Som ett resultat får du både relaterade nyhetsartiklar och privata åsikter om ämnet.

Var noga med att separera dem. Google Alerts-för bredare och enklare övervakning är Google Alerts ett sömlöst verktyg. Tjänsten är utformad inte bara för sociala nätverk utan fokuserar främst på att övervaka nyheter på Internet. Med Google Alerts väljer du vilka ämnen du är intresserad av och får sedan ett e-postmeddelande när titeln eller länken passar in i de inställningar du har gjort.

RSS-flöde - med RSS-tjänsten kan du prenumerera på uppdateringar och nyhetsflöden från webbsidor, sociala nätverk som Twitter och bloggar. Om du får en RSS-läsare kommer alla dessa nyheter att samlas sömlöst på en sida med länkar till artiklar och den aktuella källan. Som vi nämnde tidigare i den här guiden är det mycket viktigt att vara kritisk till information och källor, särskilt när det gäller information som distribueras på sociala medier.

Tyvärr sprids idag så mycket falsk information som riktiga nyheter på internet, så det är alltid viktigt att överväga om den ursprungliga källan till nyheterna eller uttalanden från en privatperson eller från en etablerad nyhetsredaktör är viktig. Om du behöver tips och tricks för att se källan med hjälp av källkritik kan du hitta tips här och här. Återkommande depression depression betyder återkommande depression.

Människor som har haft depression länge utan adekvat behandling har en ökad risk att drabbas av depression. Därför är det viktigt att behandla depression, helst i ett tidigt skede av processen. Postpartum depression lider ofta av depression efter förlossning eller under graviditet. För vissa kvinnor går symtomen inte bort, men blir till depression. Tillståndet kallas förlossningsdepression eller förlossningsdepression.

Det är viktigt att du informerar din barnmorska eller läkare om du mår dåligt så att du kan få hjälp med behandlingen.Säsongsdepression vissa människor lider av depression vid samma tid varje år, till exempel höst och vinter, när det är mörkt. Symtomen försvinner sedan vid samma tid varje år, ofta när det blir ljusare på våren. Detta kallas säsongsdepression. Riskfaktorer för depression depression förekommer ofta hos ungdomar och ungdomar, men kan komma när som helst i livet.

Det finns många faktorer som kan öka risken eller orsaka depression, här är några exempel: traumatiska och stressiga händelser som missbruk, där hittas svar av en släkting, att leva i ett svårt förhållande, skilsmässa, att få barn med svårigheter, svåra ekonomiska problem. Ett arv som har en nära genetisk släkting som hade depression, bipolär sjukdom, alkoholproblem eller förlorat sitt liv.

Andra psykiska sjukdomar som ångest, ätstörning eller sömnstörning. En orolig barndom och vuxen ålder som har lett till ökat missbruk av sårbara fysiska sjukdomar eller fysiska sjukdomar som cancer, stroke, kronisk smärta, celiaki, sömnapnea, hypotyreos, allvarliga infektioner, anemi eller hjärtsjukdom. Vissa mediciner som vissa hjärtmedicin, lugnande medel och sömnmedicin symtom symtom många människor får depression bara en gång i livet, men för vissa sjukdomar upprepar de flera gånger.

Symtomen tenderar att vara både mentala och fysiska och märks större delen av dagen. För att klassificeras som depression måste symtomen ha funnits i minst två veckor.